PT: Var skolmaten bättre förr?

Många klagar på skolmaten men vad är det egentligen för fel med den, är vi bortskämda eller är den allmänt dålig? Elever från Pitholmsskolan jämför dagens meny med en matsedel från 30-talet.

Redan i mitten på 1800-talet insåg vi att mätta elever presterar bättre i skolan. Den här texten om skolmaten från 30-talet hittade måltidsservice i Piteå kommuns centralarkiv.

Skolstyrelsen i Hortlax kommun beslöt att från och med 1938 skulle ALLA barn få mat under skoldagen. Man hade anslagit 5.500 kronor som ansågs räcka till 33 läsdagar. Kostnaden per barn och måltid fick kosta max 30 öre, i den summan var allt utom ved inräknat.

Matbestick och tallrikar fick var och en ta med hemifrån och grytor och kastruller skulle lånas ihop. Matordningen var upprättad i överensstämmelse med Kungliga Medicinalstyrelsens råd och anvisningar.

Enligt Piteå kommun är Sverige, Finland och Estland fortfarande de enda länderna i världen som har gratis skolmat. Ändå finns det föräldrar och elever som klagar på skolmaten. Men vad är det de klagar på? Vi har sökt information och vi har inte hittat något konstigt med skolmaten. 

Vi intervjuade elever på Pitholmsskolan som verkade tycka att skolmaten varierade mellan dålig och bra. De som tyckte maten var dålig insåg att vi har det bättre nu och att skolmaten varit sämre när de fick se matsedeln från 1930.

Matsedel 1930:

1:a veckan

Måndag: Havrevälling med russin, smör och bröd

Tisdag: Leverstuvning med bröd och mjölk

Onsdag: Nyponkräm med mjölk, smör och bröd

Torsdag: Ärtsoppa med bröd och mjölk

Fredag:  Morotspuré med mjölk, smör, bröd och ost

Lördag:  Havregrynsgröt med russin, mjölk, smör och bröd

Källa: Piteå kommun

Text: Emilia, Kevin och Victor, 6b, Pitholmsskolan, Piteå