Veckans fördjupning: Snö

För många människor är det viktigt att det är snö ute på julafton. Kanske får nu snöälskarna som de vill. Många platser i Sverige kan nämligen ha snö över julen.  


Om du bor i norra Sverige är du kanske van vid julaftnar med gnistrande snö som ser ut som på julkorten. Men bor du längre söderut är du nog snarare en mästare på att försöka skymta jultomten genom det mörka duggregnet utanför. 


Senast hela Sverige hade snö över julen var år 2010. Så kan det kanske bli i år igen. Enligt en meteorolog som tidningen Aftonbladet har pratat med kan nämligen många platser i Sverige få snö i jul. En meteorolog är en person som jobbar med att undersöka hur vädret kommer att bli.

– Det har ju varit ganska kallt under slutet på november och det kommer att fortsätta vara kallt fram till lucia. Sen går vi in i en mildare period, men troligtvis kommer det att slå om till kallare väder igen när vi närmar oss julhelgen, säger meteorologen Mikael Luhr. 


Mikael Luhr säger att det kommer att finnas snö från ungefär där landskapen Värmland och Dalarna ligger och längre norrut.


Bor man längre söderut än så än chansen för en vit jul mindre. Men det kan också bero på lite mer exakt var man bor.


Meter över havsnivån är ett mått som brukar användas för att berätta hur högt upp en plats ligger. Bor du till exempel på ett berg bor du troligen många fler meter över havet än om du på en slätt. Platser som ligger högt över havsnivån har större chans att få snö, även om de ligger långt söderut. Där uppe är det nämligen ofta kallare.


Bor du vid havet sjunker i stället chansen för snö i jul. Vid kusterna är nämligen vädret ofta varmare än längre inåt land.

Veckans fördjupning: Snö

Så bildas snö

Snö består av fruset vatten. Flingorna som faller när det snöar utomhus bildas inuti molnen. Det måste vara väldigt kallt för att iskristaller ska bildas av vatten som finns i molnen.


Iskristallerna kan växa till något som kallas för snöstjärnor. Snöstjärnorna är iskristaller som oftast har sex kanter och ser väldigt vackra ut. När snöstjärnorna klumpar ihop sig blir de till snöflingor.


Som du kanske har märkt kan snöflingor vara olika stora. Vissa snöflingor är pyttesmå medan andra nästan ser ut som bomull som faller från himlen. Det beror på hur många snöstjärnor flingorna består av. En vanlig snöflinga består av cirka 100 snöstjärnor.

Snöord

Vilka ord som behövs i ett språk beror bland annat på var i världen språket finns. Här i Sverige är snö vanligt och vi har därför väldigt många ord som handlar om snö. Vi i Sverige har nämligen haft ett större behov av att berätta lite mer exakt vad för snö det är utomhus än människor i en del andra länder.


Exakt hur många snöord vi har är svårt att säga, men Svenska Akademiens ordlista har över hundra ord som börjar på ”snö”.


Vill du till exempel bygga en snögubbe vill du inte blöta ner vantarna med blötsnö. Modd och slask är ännu värre. Pudersnö är inte heller något vidare. Då blir snögubben snarare en snögubbshög.  Kramsnö däremot är perfekt när du vill bygga en snögubbe.

Snöhus

På väldigt kalla platser i världen kan man använda snö och is för att bygga hus. Inuiter är ett urfolk som lever i Grönland samt längst i norr i USA och Kanada. Inuiter har länge byggt små hus som kallas för iglor. En iglo skapas ofta av snöblock och är rund. Iglor är till för att användas som tillfälliga hem, till exempel under jakt.

Snö isolerar bra och skyddar därför mot den iskalla kylan utanför. Det blir inte varmt inne i ett snöhus, utan det är ändå några minusgrader därinne. Men det är mycket varmare än utanför snöhuset.


På kalla platser i världen finns det också hotell som är gjorda av snö och is. Det finns även ett känt ishotell i Sverige. Det heter Ishotellet och ligger i Jukkasjärvi i norra Sverige. Allt från rummen till sängarna är gjorda av is och snö. Hotellet finns bara på vintern och varje år byggs hotellet upp på nytt. Hotellet ser därför olika ut varje år.

Laviner

Även om snö är vackert kan det också vara farligt. I sluttande landskap, som på ett berg till exempel, kan stora mängder snö plötsligt börja röra på sig. En stor mängd snö som rör på sig kallas för en lavin. Det finns olika sorters laviner. En sorts lavin heter flaklavin. Under en flaklavin lossnar en bit av snötäcket och åker snabbt ner för berget. Lavinen kan gå så fort som 100 kilometer i timmen. Det är nästan lika snabbt som en bil på en motorväg.


Olika väder spelar en stor roll för risken för laviner. Till exempel ökar regn och väder som snabbt blir varmare risken för laviner. Men de flesta laviner händer efter att det har snöat mycket.